1 år!

DSC_0168 kopieraI dag blir min lilla räka hela 1 år! Tiden går så förbaskat fort!

Kändes som om det var igår jag fick sms om att valparna började ploppa ut, spänd över ifall det skulle bli en tik till mig! Som tur var blev det ett gäng tikar!

Jag och Tess tog en resa till Skottland för att kolla på valparna och hälsa på Alex, sjukt rolig resa på alla sätt och vis. Herregud, många skratt och tokigheter blev det! Valparna var då ca 5 veckor, och så förbaskat söta.
Jag blev ju då förälskad i den där lilla tiken med dom prickiga frambenen, men Alex skulle välja valp till mig vilket jag tyckte var väldigt bra, hon såg dom utvecklas varje dag och jag litade på att hon skulle välja en bra liten tjej som skulle passa mig. Gud jag hade ont i magen för jag blev ju kär i den där prickiga, men försökte intala mig själv att inte bli det. När jag sen fick sms från Alex om att jag hade två tikar att välja bland, då var dom va 7 veckor. Det stod mellan den där prickiga och den lilla söta tiken med lite vitt på nosen. Ringde till Tess och behövde ventilera, vem ska jag välja? Det Tess sen sa var ju det självklara: ”Behöver du ens tänka på vem du ska välja?” Haha nej det behövde jag ju inte, så den prickiga var ju den jag blev kär i, som alltid kom och la sig nära i knäet när vi var med valparna.

Mic har varit en väldigt snäll, rolig och jobbig valp, som valpar ska va. Hon har gett mig gråa hårstrån men ännu mer skratt och glädje. Hon har haft knäppa grejer för sig, men som idag är som bortblåst tack vare all hjälp jag fått. Hon är så himla glad, sprallig, hög på livet, snäll och jobbig på samma gång 😉 Älskar träning i alla dess former, men har haft svårt att koncentrera sig efter löpet och skendräktigheten men den Mic jag hade innan allt det där har nu kommit tillbaka 😀

Det är så roligt att vi kommit igång med vallningen ordentligt, men vi skyndar långsamt. Allt får ta sin tid, hon är ju trots allt bara 1 år. Vi har förhoppningsvis många år att se fram emot i hagen!
Lydnaden har ju som sagt hamnat lite i skymundan, men vi kör lite småpass här och där när min motivation är på topp. Vill inte ha träningspass när det inte känns 100!

Vi får se när vi kommer ut på tävlingsplan, jag längtar tills den dagen, så då gäller det att träna också 😉

 

Annonser

Helgen i Sthlm

7
Helgen i mina gamla hemtrakter blev riktigt härlig, massa mys med familjen, träffade kompisar och träff med Alex (Uppfödaren till Mic) plus Sofie som har Mics kullbror Dip! Och lite valpmys 😉

Torsdagen bestod av hemmakväll med familjen och tacos middag! Fredagen träffade jag efterlängtade Kimmie, köpte med oss fika och babblade ikapp oss i en park. Så mysigt att få sitta och snacka om allt och ingenting, är det någon som förstår mig så är det hon. Vi kan varandra utan och innantill.
Lördagen bestod av vallning med Alex och Sofie plus valpmys. Vi valpmyste lite innan vallningen och gud va söta dom är, ena hanen var sjukt lik Tjabo som liten och ja det är tur att jag har fullt upp med dom hundar jag har! Här har ni alla valparna!

Sen vidare ut till Agdala för att Alex skulle få se Mic och Dip hos fåren. Syskonen var lika men ändå inte, jag snodde en textsnutt av det Alex skrev på sin hemsida:

”Dip och Mic är både lika och inte, Dip behöver lite press i hagen som gör att när jag stiger in blir det lite för mycket av den varar och osäkerheten kommer fram vilket gör att han reser sig och blir undrande, men det är bättre än att rusa och springa fort iaf. Mic har lite mer eye men flyttar sig fint och båda två har fina flanker – så himla skönt! Mic blir ibland lite osäker och speciellt när det blir trångt – det löser hon med att springa snabbt i hörn eller nära staket. Vi jobbade på att få henne att ta det lugnt och lita på sig själv när hon kom nära fåren. Det går lite för fort för dom båda emellanåt – men så är dom ju inte ens 1 år och jättefin lydnad har dom när det kommer till stoppen! Jag blir avis när det finns unghund att träna och längtar dit själv 🙂
är iaf väldigt stolt över båda ägarna att dom vill och kämpar så mycket med sina små svartvita!!”

Behöver jag säga att både jag och Mic var helt slut när vi kom hem till mamma igen?! Sjukt rolig dag!

9
11
Mic och brorsan Dip

Sen på söndagen var det dags att åka hem igen, väldigt skönt att komma hem till lugnet.
Är riktigt stolt över hur Mic har uppfört sig den här helgen, hon har bara gillat läget med allt. Buss, tunnelbanan, alla människor och allt runt omkring. Hon har verkligen varit så himla duktig! Hemma hos mamma har hon legat och bara slappat. Nu låter det som hon är vidrig i vanliga fall men så är det inte 🙂 Men jag trodde hon skulle ta allt lite annorlunda! Både på dit resan med tåget och hem låg hon i mitt knä och sov, kramp i benen fick jag men vafan hon tyckte det var så mysigt att ligga i knäet.

alex
alex1
alex2
alex3
alex4
alex5

vallningskurs

Image

Helgen har spenderats i vackra Klämmestorp tillsammans med ett härligt gäng människor och hundar plus en väldans massa får!

På morgonen satt vi alla som skulle delta och åt frukost, alla berättade vad vi ville ha hjälp med. Jag utbrast att ”Ja, vi behöver hjälp i princip allt” och Isi skrattade och sa ”Du låter uppgiven” 😉
Så var ju inte fallet utan mer att jag är ju helt grön inom vallningen och då känner jag att jag behöver hjälp med, ja allt!
Första dagen gick Mic jättefint, vi kunde till och med hjälpa till att ta in fåren i en mindre hage till dom andra. Underbar känsla att kunna ta dom från punkt A till B i hyffsat lugnt tempo och bra teamkänsla. Det var så härligt att sitta där sen på kvällen och berätta hur bra allt hade gått, efter min lilla berättelse om hur jag behövde hjälp med allt haha.

Andra dagen trodde jag att min lilla svarta skulle va lite trött i huvudet… Ja så var det ju inte utan hon hade tänt ännu mer än dagen innan 😉 Hornen kom fram ordentligt, hon är inte dum mot djuren på något sätt utan hon löser ”det jobbiga” med att springa, och då menar jag springa allt hon kan runt, runt, runt. Ann (instruktören) fick ta över Mic och visa att man löser inte problemen med att bara springa och ösa gärnet. Ann var helt slut när hon äntligen kommit in i Mics huvud. Mic va rätt slut hon också 😉 Efteråt diskuterade vi lösningar på just det Mic gjorde och jag utbrast ”Fan va skönt att det här hände här och inte hemma” och alla skrattade haha. Det är så att Mic har väldigt svårt att gå åt höger, vänster känner hon sig mer bekväm med. Men det kändes som att det löstes på ett bra sätt.
Det andra ”problemet” vi har haft är att hon gärna vill upp till fårens huvud, och att hon är osäker att jobba nära djuren. Hon vet inte hur hon ska få dom tex ur en hörna. Så vi tog in fåren i en runt liten fålla, och där fick hon verkligen jobba på det. Hon gick jättebra, inte en blick mot deras huvuden utan gick fint nära runt dom. Vi började även lite med höger och vänster, sjukt kul att kunna börja jobba lite smått med kommandon!

Jag är så nöjd med helgen, det är så roligt att se framsteg för andra och för en själv! Kändes som om vi löste dom ”problemen” vi haft och nya kommer komma men det tar vi då.
Det är så himla mysigt att gå kurs hos Ann och Isi! På morgonen sitter man och äter frukost tillsammans och diskuterar hur dagen ser ut och vad man vill ha hjälp med, på lunchen sitter man och berättar hur det gått och reflekterar. Under middagen/kvällen berättar alla hur det gått på eftermiddagen. Och ja en massa annat snack blir det ju också, plus en massa skratt. Underbart, så himla mysigt!
Roligt att få se Dylan, Choice och Doc sonen, utvecklas! Och han är ju så underbar, så glad och positiv till livet! Följde ju han och hans syskon i valplådan från att dom var ca 1,5 vecka tills flytten vid 8 veckor.

Den här helgen kommer jag leva länge på, Mic är så himla rolig att jobba med!
Nu laddar vi för en helg i Sthlm med familjen och vännerna, mycket att hinna med!

 

Image

Image

Image

Image

Image

underbara dagar.

 

Bild
Vilka underbara dagar det har varit, strålande sol. Hösten är så himla mysig, ja om det är fint väder..
Förra helgen kvaddade fåren staketet och stack till grannen, idag har vi hämtat hem dom. Tur att det inte är långt utan bara rätt över grusvägen 🙂 Tur att jag kände igen dom som varit här hos oss för dom gick nämligen tillsammans med grannens. Där inne gick även baggen… Antar att det bara är att vänta och se ifall det blir några lamm.
Flytten av fåren blev med havrekrosshink och en Mic, Robin fick gå med Mic bakom i lina och det jag såg skötte hon sig bra! En av tackorna ville tillbaka till sina polare hos grannen men hon ändrade sig varje gång hon såg Mic bakom sig 😉
Nu går dom här i hagen igen och jag hoppas dom stannar där nu!

Sitter och kollar lite på när jag ska åka till stockholm, vill hinna nu i oktober.

I helgen ska vi till Klämmestorp och gå vallningskurs för Ann och Isi Awes, ska bli så kul och nyttigt för oss! Vi behöver kurser framförallt jag 😉 Tack Linda för att du tänkte på oss när det blev avhopp!
Dax att hoppa i säng snart för det blir en riktigt tidig morgon för oss!